Covid-19
Vad är covid-19?
Covid-19 är en sjukdom som orsakas av ett virus som kallas ”svår akut respiratorisk sjukdom coronavirus 2” (SARS-CoV-2). SARS-CoV-2 är en ny stam av coronavirus. Fram till december 2019 hade den aldrig påträffats hos människor.
Det pågående covid-19-utbrottet startade i slutet av 2019, och den 11 mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen (WHO) att det rörde sig om en pandemi.
Den 4 maj 2023 meddelade WHO:s generaldirektör att covid-19 inte längre är ett internationellt hot mot folkhälsan. Han betonade dock att även om det i dag finns en högre grad av immunitet hos befolkningen och det sker färre covid-19-relaterade sjukhusinläggningar och dödsfall, så finns det fortfarande osäkerheter kring hur SARS-CoV-2 kan komma att utvecklas.
Vilka är symtomen på covid-19?
De viktigaste symtomen på covid-19 är
- feber
- hosta
- allmän svaghetskänsla eller trötthet
- förändrad eller förlorad förmåga att känna smaker och/eller lukter
- halsont
- huvudvärk
- muskelsmärta
- diarré.
Sjukdomens svårighetsgrad varierar starkt från person till person.
Vissa personer som har covid-19 är asymtomatiska. Det innebär att de inte får några symtom alls.
I svårare fall kan man få symtom som
- andningssvårigheter eller andfåddhet
- förvirring
- bröstsmärta.
Personer som får allvarliga symtom kan behöva specialiserad medicinsk vård och särskilt stöd.
I de fall där patienternas tillstånd snabbt förvärras sker detta oftast under den andra sjukdomsveckan.
En del personer som drabbas av covid-19 måste läggas in på sjukhus, och för vissa krävs det intensivvård, ibland under en längre tid.
Vilka är komplikationerna av covid-19?
Covid-19-patienter med svåra symtom som drabbar luftvägarna kan behöva respiratorvård (mekaniskt andningsstöd). Under respiratorvård utsätts dock patienter för ökad risk att drabbas av andra infektioner utöver covid-19, exempelvis pneumoni.
Vissa covid-19-patienter löper också högre risk för komplikationer som har att göra med blodkoagulationen, såsom stroke och hjärtinfarkt.
Sannolikheten för att behöva läggas in på sjukhus är högre för äldre personer, i synnerhet för personer som är över 60 år och/eller har underliggande tillstånd.
Generellt är risken för att dö av covid-19 liten, men den är större än för influensa. Risken att dö är större för äldre och för personer som har kroniska eller underliggande tillstånd.
Vad är postcovid eller långtidscovid?
Ett fåtal patienter kan få långvariga symtom av en SARS-CoV-2-infektion. Detta kallas postcovid eller långtidscovid.
Postcovid kan drabba patienter i alla åldrar, och även personer som bara haft lindriga symtom när de insjuknade.
Postcovid kan ge symtom som
- förlorad förmåga att känna smaker och/eller lukter
- trötthet
- allmän svaghetskänsla
- andfåddhet
- kognitiv svikt.
Det finns inget test man kan ta för att diagnostisera postcovid och man kan ha symtom i veckor eller månader, ibland ännu längre. Det finns för närvarande ingen behandling för detta tillstånd, men det finns belägg för att personer som vaccinerats mot covid-19 i mindre utsträckning rapporterar symtom på postcovid.
Hur sprids covid-19?
SARS-CoV-2-viruset sprids via partiklar som frisätts i luften genom en smittad persons utandningsluft, i synnerhet när personen pratar, sjunger, skriker, nyser, hostar osv. Dessa partiklar kan sedan följa med i inandningsluften hos personer som befinner sig i närheten (vanligtvis inom ett avstånd på två meter).
En infekterad person kan vara smittsam så tidigt som två dagar innan de första symtomen uppträder. I genomsnitt smittar en infekterad person upp till fem andra, såvida inte åtgärder vidtas för att förhindra överföring av virus.
Oftast tar det fem till sex dagar innan en person som har blivit infekterad börjar få symtom, men symtomdebuten kan variera från en dag till två veckor.
Större partiklar (droppar) kan även hamna på olika ytor som andra sedan rör vid. Dessa personer kan då få droppar med virus på händerna och infekteras när deras händer kommer i kontakt med näsa, mun eller ögon. Denna smittväg är dock mycket ovanligare än direktöverföring från person till person.
Vem riskerar att få covid-19?
Vem som helst kan få covid-19.
Det verkar dock som om vissa befolkningsgrupper löper större risk att utveckla allvarlig sjukdom. Det gäller bland annat personer över 60 år, gravida kvinnor och personer med underliggande tillstånd såsom
- fetma
- högt blodtryck
- diabetes
- hjärt-kärlsjukdom
- kroniska sjukdomar i lungor och luftvägar
- sjukdomar i nervsystemet
- nedsatt immunförsvar.
I regel har vuxna svårare symtom än barn, men även barn kan bli svårt sjuka och kan sprida viruset vidare till andra.
I inomhusmiljöer där det är trångt och mycket folk kan covid-19 spridas snabbt, och stora utbrott har skett i fängelser, på mottagningscentrum för migranter och på anläggningar för livsmedelshantering.
Hur kan covid-19 förebyggas?
Det effektivaste sättet att förebygga covid-19 är vaccination. Den som är vaccinerad löper mindre risk att bli allvarligt sjuk eller att behöva vårdas på sjukhus. Därför uppmanar folkhälsomyndigheterna alla som kan att fullvaccinera sig mot covid-19 så snabbt som möjligt. Läs mer om covid-19-vacciner.
Att tvätta händerna ofta med tvål och vatten eller använda alkoholbaserade lösningar bidrar också till att hindra spridningen av viruset från händerna till kroppen via ögon, näsa och mun. För mer information, se vår infografik om icke-farmaceutiska åtgärder.
Vacciner som är godkända för användning i Europeiska unionen
Bimervax
Bimervax innehåller ett laboratorieframställt protein som består av en del av spikeproteinet i SARSCoV-2 från virusvarianterna alfa och beta.
VidPrevtyn Beta (Sanofi Pasteur)
VidPrevtyn Beta innehåller en version av ett protein som finns på ytan av SARS-CoV-2 (spikeproteinet från det virus som orsakar covid-19), som har framställts i laboratorium.
Valneva (Valneva)
Vaccinet innehåller hela partiklar från den ursprungliga stammen av SARS-CoV-2 (det virus som orsakar covid-19), som har inaktiverats (dödats) och som inte kan orsaka sjukdomen.
Nuvaxovid (Novavax)
Nuvaxovid innehåller en version av ett protein som finns på ytan av SARS-CoV-2 (spikeproteinet) och som har framställts i laboratorium.
Jcovden (Janssen-Cilag)
Jcovden framställs av ett annat virus (en typ av adenovirus) som har modifierats så att det innehåller genen för att bilda ett protein som finns på SARS-CoV-2.
Vaxzevria (AstraZeneca)
Vaxzevria framställs av ett annat virus (en typ av adenovirus) som har modifierats så att det innehåller genen för att bilda ett protein från SARS-CoV-2.
Spikevax (Moderna)
Spikevax innehåller molekylen budbärar-RNA (mRNA) med instruktioner om att framställa ett protein ur SARS-CoV-2, det virus som orsakar covid-19. Spikevax innehåller inte själva viruset och kan inte orsaka covid-19. Spikevax finns också som två anpassade vacciner.
Comirnaty (BioNTech/Pfizer)
Comirnaty innehåller molekylen budbärar-RNA (mRNA) med instruktioner om att framställa ett protein ur SARS-CoV-2, det virus som orsakar covid-19. Comirnaty finns också som två anpassade vacciner.
Hur behandlas covid-19?
Det har tagits fram läkemedel för behandling av covid-19 som är direkt målriktade på viruset. Dessa läkemedel används dock främst för att förebygga svår sjukdom i högriskgrupper.
Den huvudsakliga behandlingen för de flesta patienter med svår sjukdom är stödjande vård (bland annat syrgasbehandling och reglering av vätskebalansen), som ofta är mycket effektiva.
Den senaste informationen om covid-19-behandlingar finns på Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) webbplats: Behandlingar och vacciner mot covid-19 eller Europeiska kommissionens webbplats: Behandlingar för covid-19 (europa.eu)
Mer information
--------------------------------------------------------------------
Referens:
1) Inledningsanförande av WHO:s generaldirektör vid informationsmötet för media om covid-19
Obs! Detta faktablad är avsett som allmän information och bör inte ersätta individuella expertutlåtanden och bedömningar från hälso- och sjukvårdspersonal.